Difarense intrà łe version de "Łéngua svedeze"
[Version verifegà] | [Version verifegà] |
Contenuto cancellato Contenuto aggiunto
p sost, replaced: 'ntel → inte el |
p sost, replaced: 'l → el (2), e'l → e el (2) |
||
Riga 17:
== Nomi, Agetivi, Artìcołi e Pronomi ==
El svedéxe el ga na declinasion baxà su quatro xenari (maschil, feminil, nèutro e xenare comun) seben che el maschil e
* Un saco de nomi nèutri i ga el plural invariàbiłe "glas" (goto/goti), "barn" (fiol/fiułi); calchedun el zónta ''-n'' "apple/apple'''n'''" (pomo/pumi)
Riga 27:
* Xen. Nèutro: "barn''et''" (''el'' fiol) ; "barn''en''" (''i'' fiułi); "ett barn" (''un'' fiol); "barn" (fiułi=fiol)
I artìcołi determinativi agetivałi i ga da nar prima de l'agetivo ma i vien senpre conpagnài da l'artìcoło determinativo finałe. L'agetivo el ga soło ła raixa biota (=sensa finałi) al xenare comun indeterminà, el ciapa ''-t(t)'' al nèutro indeterminà e
* Xen.com.: "''den'' god''a'' hund''en''" (el bon can); "''de'' god''a'' hund'''ar''''na''" (''i'' boni can''i'')
Riga 47:
== Coniugasion dei verbi ==
I verbi ormai i à soło che un prexente in ''-(e)r'' e un pasà in ''-d(d)e, -te'' par tute łe persóne, i fa el supin co ''-t'' e
* tala (parlar): "tala''r'' - tala''de'' - tala''t''" (parlo..parlè - parlava - [aver] parlà)
* köpa (conprar): "köp''er'' - köp''te'' - köp''t'' - köp''d''" (conpro..conprè - conprava - [aver] conprà - [èser/vegner] conprà)
* öppna (vèrzar/vèrdar): "öppna''r'' - öppna''de'' - öppna''t'' - öppna''d''" (verzo..verzì - verzéa - [aver] verto - [èser/vegner] verto)
I verbi forti (iregołari) i fa el pasà co canbio vocałico, el supin co ''-it'' e
* skriva (scrìvar): "skriver - skr''e''v - skriv''it'' - skriv''en''" (scrivo..scrivì - scrivéa - [aver] scrito - [èser] scrito)
* finna (catar): "finner - f''a''nn - f''u''nn''it'' - f''u''nn''en''" (cato..catè - catava - [aver] catà - [èser|vegner] catà)
|